Buddha

Idag när jag, ovetandes om vad som väntade mig, dammtorkade en hylla hände det något fruktansvärt. Som i slow motion såg jag att lilla Buddha föll mot govet. Efter en liten, men skräckinjagande smäll tittade jag ner och såg till min stora fasa att hans huvud hade separerats från kroppen. "Oh my god, jag råkade halshugga Buddha!" Om jag ska tolka det som ett tecken av något slag så kan det inte vara ett bra sådant.
Sedan; vad gör man med en liten Buddhastaty som inte har något huvud? Jag menar, han har ändå varit min turstaty (även om jag inte fått extra mycket tur) i några år. Det känns jobbigt att behöva kasta bort honom, men han kommer inte att vara densamma om jag limmar fast det pyttelilla Buddhahuvudet på den mediterande Buddhakroppen.
Nu ligger både huvudet och kroppen i en skål på hallbyrån och väntar på att jag ska bestämma vilket öde som väntar den halshuggna Buddhan. Tills jag tagit ett beslut vill jag bara säga:
Förlåt.