17 november 2007

"Ikea, this is comfortable"

Eftersom vi följde sl:s reseplanerare tog det en evighet innan vi kom fram till Kungens kurva, det bara skrek omväg om rutten med tunnelbana och buss. Förra gången blev vi avsläppta vid entrén, men den här gången fick vi gå från Heron City. Därför var vi vrålhungriga när vi kom fram, en grötfrukost håller ju inte hur länge som helst.

Direkt vi kom fram gick vi in i matsalen och beställde varsin köttbulletallrik. 10 köttbullar, potatis, sås, sylt, sallad, bröd och dryck för 35 kronor. Budget, eller vad? (Jag vet att det är billigare att äta mat hemma, men vi var faktiskt hungriga!)
Eftersom jag varken äter köttbullar eller gräddsås blev jag lite yr och illamående, men som man säger: He kosta å va me.

Runt, runt gick vi inne på Ikea. Vi tittade på toaletter, provade fotöljer, bläddrade i en bok och fällde ur oss kommentarer som "såhär skulle jag kunna bo" och "vilken förtjusande liten lampa". Jag kunde inte låta bli att börja anse att jag behövde saker. Jag plockade på mig några prylar och när jag var framme vid kassan och skulle betala var mina planerade investeringar:
-En papperskorg - för jag har en papperspåse som papperskorg nu och en svart papperskorg i plast för 19 kr kan väl inte skada?
-Batterier - för jag kan behöva ett lager till kameran och de kostar bara 19:50.
-Ett skohorn - för mina skor börjar bli tillplattade i hälarna.

Kön till kassan visade sig vara evighetslång om man jämförde med mitt sjunkande humör och längtan efter att få sätta mig ned och vila bort illamåendet. Därför blev det inga inköp den här dagen. Bra för min budget och jag klarar mig väl ändå utan papperskorg, skohorn och batterier några dagar till?

Trots att jag faktiskt lyckats gå på Ikea utan att köpa något är jag väldigt nöjd. Man ska inte underskatta lite gratis underhållning och tidsfördriv!

Budgethelg i Stockholm

Mina helger är ju inte utsatta enligt det gamla hederliga "svensson-systemet", så min helg den här helgen är fredag och lördag. Min budget för hur mycket jag får använda den här månaden är farligt nära noll-sträcket, så den här helgen ska bli så billig som möjligt. Budgethelg.

På fredagen gick jag upp tidigare än vad jag brukar på vardagar, allt för att träffa mina gamle vän M.L. Vi tog en frukostmeny på Café 60 på Sveavägen. En stor ostsmörgås, kaffe/te och juice för bara 28 kr! Kan en caféfrukost bli mer budget? Sedan gick vi en lång promenad i Stockholms innerstad, samt tittade på kvinnorna som stod och högg ved på Sergels torg. Varför de gjorde det är oklart. Vi tänkte slå på stort och bli bjudna på en halv våffla, men kön var för lång och eftersom vi båda är intoleranta mot laktos kanske det ändå var för vårt eget bästa.

Väl hemma insåg jag att jag inte hade något bröd. Budgethelgen till ära gick jag och köpte mjölk och jäst och bakade det goda hälsobrödet, recept direkt från Mammi. På kvällen kom K och såg på tv och film (på datorn) tillsammans med mig. Vi kostade på oss godis som blev billigt, eftersom K hittade en tjuga på marken utanför Konsum.

Idag har vi stoppat i oss en rejäl grötfrukost som ska ge oss energi till att åka på Ikea, bara för att titta. För här i Stockholm krävs det inte tre timmars bilfärd enkel väg och stora inköp för att kompensera bensinen då man ska på Ikea. Nej, det är bara att ta tunnelbanan och åk å kik!

16 november 2007

Det är så jag minns det

Nej, E, det var såhär:
Det var en mild och solig vinterdag i februari. Vi åkte skidor ute på isen. Du hade en vit jacka med pälsluva. Jag hade en svart jacka och en ful mössa. Vi åkte till en brygga på isen, tog av oss skidorna och rastade. Plötsligt fick vi för oss att vi skulle hoppa ned i snödrivan, från bryggan. Jag hoppade rakt ned i drivan, sedan triumferade jag med vad jag hade vågat. Du blev avundsjuk. För att bevisa att ditt mod inte var sämre än mitt ville du också hoppa, samtidigt som jag stod nedanför med kameran och "tog en bildserie". Du tvekade, var rädd för att skada dig, men tillslut tog du sats och hoppade. Du missade snödrivan och landade direkt på isen. Du landade så hårt att benen vek sig under dig och du ramlade ihop i en liten hög på isen. Jag ramlade också ihop på isen, vred mig av skratt tills tårarna började rinna. Du fick jätteont i benet och var tvungen att halta hela vägen hem. På skidor.
Jag tror att det var vår sista skidutflykt.

Efteråt la vi in bilderna i datorn. Jag hade fått en bild på dig, precis när du landade på isen. Ditt ansikte var förvridet av smärta och man såg att snön sprutade åt alla håll under dina fötter.
Var finns bilderna?

14 november 2007

Turturduvor och lustigkurre

Som vanligt på caféet var det en lång kö till kassan vid lunchen idag. En tjej och en kille stod oavbrutet och pussades i kön. När det var deras tur fick jag nästan ropa "hrm-hrm" för att de skulle hålla sig borta från varandra så pass länge att de kunde beställa och betala.
Efter lunchen satt de kvar länge, tätt intill varandra. De kunde knappt hålla tassarna i styr, men när de hade ätit upp och slapp koncentrera sig på maten blev de ännu mer intima. Vid ett tillfälle satt tjejen gränsle över killen och hånglade med honom. Min chef var nästan på väg att gå fram till dem och säga åt dem att "det där kan ni göra hemma" innan de lugnade ned sig en stund. Senare låg killen med huvudet i tjejens knä medan hon matade honom med en bit apelsin. Get a room!
När de äntligen hade nafsat klart på varandra kom tjejen fram till kassan, sa att caféet var så mysigt så att hon skulle vilja jobba där. Också frågade hon om vi sökte personal. Min chef sa såklart nej! Tyckte hon att hon hade varit representativ nog för att söka jobb?

Sedan kom en stammis in på caféet, en väldigt speciell, brittisk man som klär sig strikt och alltid har med sig en 25 cm lång pipa vars han än går. Igår när han kom in hade han en kompis med sig och stod och försökte pruta på två Espresso i fem minuter. Eftersom han redan har prutat ned priset till 10% rabatt (som han fick för att ingen orkade säga emot när han krävde det) var jag tvungen att neka. Sedan berättade han för sin kompis att jag har det gladaste leendet han sett i Stockholm. Jag log generat och han pekade och utropade "See!".
Sedan rev han av en bit kassakvitto, vek ihop det och sparade det. Jag förstår fortfarande inte varför?

Idag såg jag en person i ögonvrån, kände lukten av rök och förstod direkt att det var han. Jag började göra en Espresso Americano. Istället för att pruta bytte han taktik och frågade om han kunde få en Americano och femhundra kronor. Jag sa nej.
Sedan frågade han vad mitt namn är och jag svarade.

Han: Josèphine de Beanharnais

Jag: Excuse me?
Han: Do you know who Josèphine de Beanharnais is?
Jag: No
Jag känner igen namnet, men kan inte komma på vem det var. Borde jag göra det? Jag blev nervös.
Han: Do you know?
Jag: It's french...
Han: Yes, do you know?
Jag: No.
Han: It was Napoleons wife, my dear!
Sedan vände han på klacken och gick för att dricka sin Americano.

Senare kom han tillbaka, tog en tesked och försökte stoppa den i innerfickan. När jag sa ifrån la han den på kassadisken, tackade för sig och gick iväg.

Ibland undrar man vad som rör sig i folks konstiga, men instressanta små världar.

13 november 2007

Vinterlukt

Idag när jag gick hem från tunnelbanan snöade det lite lätt. Det luktade vinter i luften och jag blev glad. Det förvånar mig att jag blev glad av tanken på vintern, men det blev jag faktiskt. Jag blundade, andades in vinterdoften och tänkte på snön hemma i norrland. Sen när har jag börjat gilla snö?

Här är vintern så mild. Alla tycker att det är kallt och mörkt här, men jag tycker nästan att det är varmt och ljust .. för att vara vinter i alla fall.


Förresten börjar hoppet om att thailand blir av att växa. Jag trodde inte alls att det skulle bli nån resa ett tag, men nu.. kanske? I så fall åker vi om lite mer än en månad!

12 november 2007

Att tycka synd om sig själv

Krasslig som ett Skrull, det är vad jag är.

För det första har jag börjat få hosta. Det stacks i halsen varje gång jag vaknade inatt och det tvingade fram små kvävda hostningar som skar sönder tystnaden i mörkret. Djupt ned i min strupe hörs ibland rosslande läten. Jag kommer snart att bli ett fall som kan liknas med Kol-S. (=Syster som hade hosta i flera veckor. Hon lät som en person som fått kol efter att ha rökt i femtioelva år, en sån som dessutom fortfarande röker som en bolmande skorstenen. Jag och D började kalla henne Kol-S och än idag kommer kolhostan fram med jämna mellanrum.)

Anyway...

Hela dagen har jag haft den värsta halsbrännan man kan tänka sig, om det nu är vad det är. Det har bränt ända från hals till mage, precis som när man är sådär våldsamt hungrig. Men mat har inte hjälpt. Samarin har inte heller hjälpt. Inte ens Link har hjälpt. Det kommer tillbaka hela tiden. Jag förstår inte vad felet är. Ja, jag vet "Magsyra som kommer upp i matstrupen", som de säger i reklamen, men varför?

Dessutom har jag ont i ryggen efter att ha sovit i en tältsäng. För att N och K skulle vilja dela en taxi med mig hem i lördags erbjöd jag mig att ta tältsängen. De fick dela på min säng. Nästa dag på jobbet ångrade jag mig bittet. Ryggen var stel som en pinne. Det gör fortfarande ont.

Inte för att gå över gränsen med mitt gnällande, men jag har ett sår på fingret (det jag fick från en aluminiumlåda). Det vägrar läka!