Morgonpigg

Lördag morgon, klockan har just passerat nio.
Jag har varit mer eller mindre vaken sedan klockan sex imorse. Piggt!
De flesta stiger liksom inte upp klockan sex ens på vardagarna.
Dessutom har jag redan bakat muffins.

Dagen blir i och för sig längre, men vem kommer att ligga däckad i soffan, framför tvn, klockan tio ikväll?
Jo, jag.

Pissväder är det ute också.
Okej, snön smälter och det är hyfsat varmt. Alla är glada för det.
Men april kommer, och på nåt sätt lyckas man nästan förtränga att snön alltid kommer och går samtidigt som temperaturen åker berg- och dalbana hela denna månad.
Vintern är alltså inte över.

Det mesta jag har att skriva om idag verkar vara vädret, så jag borde ge upp.
Over and out.

Ringa mig?

Det var nästan så att jag trodde att han faktiskt skulle ringa mig.
Men mig, varför skulle han ringa mig?
Vissa männiksor är faktiskt så upptagna att de inte ens kan lyfta på luren till telefonen och ringa ett samtal till en som behöver det. Tydligen.

När jag tog prover på vårdcentralen kunde de inte ringa till mig och tala om vad proverna visade, utan jag var tvungen att ringa dem flera gånger för att få något svar.
Och nu doktorn.
Doktorn, doktorn.
Jag börjar faktiskt nästan tro att det inte finns några doktorer, för de är tamejfan omöjliga att jaga rätt på!

Han kommer inte att ringa.