Odjur i mörkret

Igår kväll satt jag som bäst och degade framför Scrubs när det ringde i telefonen.
Det var Lillasyster, hon lät mycket upprörd.
Hon var på väg hem från bussen. För er som inte vet är vägen från hållplatsen till vårt hus är en 400 meter lång väg som går rakt in i skogen. Den här tiden på året och framförallt den här tiden på kvällen är det alltid väldigt, väldigt mörkt och ganska kusligt efter vägen. (Särskilt eftersom någon har byggt ett sort båthus vid sidan om vägen där det alltid skallrar och prasslar i presseningen när man går förbi.)

Lillasyster hade alltså, inte helt trygg i själ och hjärta, gått efter vägen och hoppats på att komma fram så fort som möjligt. Plötsligt sprang något fyrbent över vägen, alldeles framför henne. En räv, eller var det ett fyrbent monster som hämtat ur en otrevlig spökhistoria?
Det spelar ingen roll, det skrämde i alla fall vettet ur Lillasyster. Efter lite tjat gick jag ut för att möta henne. Jag gick efter vägen och såg henne snart komma springande i mörkret.

Väl inne i stugvärmen lugnade hon ned sig, men ryktet går om att hon hade svårt att somna igår då tankarna på en viss räv spökade i mörkret...

Uppmaning: 100 punkter

Jag uppmanar alla att göra en sån här:
2007, året då jag...

100, eller mindre om man inte orkar, punkter underhållande läsning är aldrig fel, och jag vill gärna veta vad alla ni har gjort det här året!

Följ mitt och Lindas exempel och dela med er av era erfarenheter från 2007!

Mission: Rummet (man kan i alla fall se golvet nu)

Den 19 december kom jag hem till Norrland igen och hela min tid här har jag haft ett mission att slutföra. Detta mission har gått ut på att städa ett rum. Det låter inte så svårt, men det här rummet har från golv till tak varit fyllt med det man i på ren svenska kan kalla för skräp. Elins lådor och grejor finns där, men det som har tagit absolut störst plats är mina 20 flyttkartonger, mina tavlor, kuddar, täcken och smågrejor. Mina ansträngningar har varit små, men idag, näst sista dagen hemma i norrland, har jag färdigställt mitt mission.



På bilden kan man se en viss skillnad, men den kanske inte ser ut att vara så stor, det är ju ändå mycket saker i rummet fortfarande. Ändå har jag gått igenom alla lådor, packat om, kastat och gett bort saker till Minisyster. 20 lådor har blivit 14 och jag är ganska nöjd med att få bära sex lådor mindre då jag flyttar mina saker nästa gång. Mina lådor är väl organiserade och märkta med varsin lapp som beskriver vad varje låda innehåller. Om jag ska ha en blomkruka, en fjärrkontroll, en dvd eller en kastrull vet jag precis vars jag hittar den (med risk för att den kan ligga underst). Det enda mysteriumet är vars min kära muffinsplåt håller hus, för den har jag inte sett röken av.

Stolt har jag nu kryssat för mitt mission på min "Att göra"-lista.
Lainen, och framför allt Mammi, kan andas ut.

Begravning

Igår vad det begravning av Mommo. Det var såklart sorgligt, men ändå fint. Minisyster spelade fiol framför kistan och jag tror inte att ett öga var torrt när de vackra tonerna ekade i hela kyrkan.
Samtidigt var det också trevligt att få träffa många av Mommos syskon och få ansikten på namn man har hört så många gånger förut. Allihopa påminde mycket om Mommo på olika sätt. Särskilt en utav hennes systrar som använde samma gester, pratade lika mycket och på samma sätt, fast på finska. Syskonen berättade också många historier och delade med sig av sina minnen av mormor K.
Efter begravingen var jag alldeles slut på alla sätt. Jag somnade till Let's dance i soffan, vaknade och gick och la mig några timmar senare. Sedan sov jag som en stock hela natten. När jag höll på att somna såg jag Mommo framför mina ögon. Hon var välklädd, frisk och glad. Jag tror att hon är det nu, vars hon än är.

Jag visste det

Det ÄR sant.
Åh nej, åh nej, åh nej!

Lilla J

Idag var E och Barnet på besök hemma hos oss. Det är nästan konstigt hur en sådan liten kille kan få så mycket uppmärksamhet från så många personer på en gång. Till och med Pappi var tvungen att gå fram och lyfta upp honom, vilket i sin tur resulterade i att lillkillen blev lite rädd.
Efter att ha slitit i örhängen, klöst, dreglat i håret och levererat en spyrap i ansiktet på tant Lainen började han gnälla och ville ta med sig sin mamma hem. Han kanske tyckte synd om käre E när han insåg att uppmärksamhetsrankningen stod på 99-1 till honom.
Snart bär det av till Stockholm igen och jag är säker på att lilla J kommer att vara ungefär dubbelt så stor nästa gång jag ser honom. Även om jag kommer hem om en vecka. Det lilla livet växer så att det sjunger om det.
Och ja, jag ska bli en bättre Bullmamma i år, J.

Finska

Idag har jag träffat några av Mommos systrar som hade samlats inför begravningen som äger rum imorgon. De pratar mycket och gärna, men jag förstår knappt ett ord av vad de säger.
Varför kan jag inte finska för?
Det jag kan säga på finska är 1-7, igelkott, tack, hej små knattar, gapa, bra och jag älskar dig så svetten rinner.

Teknikfreaket själv

Jag ska hämta ut en sån här på teknikmagasinet.
Det är D som har beordrat mig att göra det.
Min plan är att gå dit, säga att jag ska hämta ut en "remote extender pyramid" och sedan kommer det att vara klart.
Tyvärr kommer jag att gå dit, glömma bort vad det heter och eftersom jag knappt vet vad det är kommer det att bli pinsamt och jag kommer inte att våga visa mig i butiken igen på allmänt länge.
Hela vägen till stan måste jag därför rabbla för mig själv:
"Remote extender pyramid. Remote, remote, remote. E-x-t-e-n-d-e-r. Pyramid! Pyramid extender remote. ..remote extender pyramid."

Lainens nyårslöften

Det kan bli farligt att skriva här vad mina nyårslöften är, men ändå:

-Börja träna en gång för alla
-Jobba på min framtidsplan
-Äta rätt och sköta min hälsa
-Göra nåt åt magen

Dagens

E: Är det där Å's pojkvän?
Jag: Nej, det är hennes pappa.
E: Jag tänkte väl att hon inte skulle vara tillsammans med nån som hade keps!

Hur blir 2008?

8 dagar har gått av 2008 och jag har redan hunnit:
-Slutat dricka vin
-Åkt ambulans
-Piercat naveln

I början på förra året var jag sambo, hade fast jobb och lägenhet i Umeå. Jag skulle just åka iväg på semester i Thailand.

I början på det här året är jag i Umeå och är ledig, bor i Stockholm, men har inget jobb och ingen speciell plan på vad jag ska göra härnäst. Jag bara hoppas på att mina pengar ska räcka och att jag inte ska vara arbetslös så länge.

Skillnaden är stor, men jag är glad att mitt liv förändrades.

2007, året då jag...

100 mer eller mindre relevanta saker som hände år 2007.

1, I början av året blev spådd om att jag skulle få "New love, new money, new job"
2, För första gången fick diagnosen IBS
3, Åkte ensam till Hong Kong
4, Hade sju olika arbetsgivare
5, För första gången hade lösnaglar
6, Var sjuk två månader i sträck
7, Gick på bögklubb för första gången
8, Lärde mig att tycka om öl
9, Vågade
10, Hatade min chef
11, Var på två olika festivaler på samma dag
12, Fick massor med nya vänner
13, Började blogga
14, Köpte den finaste klänningen jag haft
15, Blev "faghag"
16, Lärde mig att tycka om vitt vin
17, Fick mina baristakunskaper
18, Kom på mitt bästa muffinsrecept
19, Fick uppleva cancer och döden nära inpå
20, Förlorade två släktingar, en av dem var min bästaste Mommo
21, Blev åksjuk och sängliggande i tre dagar av att åka buss från stan till Ålidhem
22, Var arbetslös en hel sommar
23, Blev introducerad för Betapet
24, Bodde på fyra olika ställen
25, Sorterade upp mitt liv i kartonger som stoppades undan
26, Seglade massor hela sommaren
27, Flyttade till Stockholm
28, Hade många knäppa diskussioner med D som ingen orkade lyssna på
29, Flög i lufttunnel
30, Gick vilse massor av gånger (Hong Kong, Bankok och Stockholm)
31, Nästan lyckades med att stoppa in mitt visakort i kvittoutmatningen på bankomaten
32, Lärde mig hur man handlar drinkar gratis
33, Var sambo, bodde ensam, var inneboende och bodde i kollektiv
34, Blev misshandlad av en kille som var mycket större än mig (och hade ett blåöga i en vecka)
35, Var tjockare än nånsin
36, Hade problem med dumma arbetsgivare
37, Blev bästa kompis med K
38, Blev sviken
39, Sa upp mig från mitt jobb utan någon som helst säkerhet
40, Hittade en lägenhet som jag verkligen trivdes i
41, Var tvungen att flytta ut från min favoritlägenhet för att den inte var min
42, Var vip-gäst på krogen
43, Blev ännu mer kär i Bankok
44, Blev av med mitt sockerberoende i en vecka
45, Slutade vara scout på riktigt
46, Tog på en av världens högsta byggnader
47, Bar korsett för första gången
48, Inte ville fira jul
49, Drack Jack Daniels
50, Bytte musiksmak
51, Blev serieberoende och följde åtta serier samtidigt
52, Önskade att jag hade lärt mig finska
53, Inte riktigt nådde upp till mina mål
54, Gjorde min första piercing (och var i startgropen till att göra min andra)
55, Planerade att börja träna hela året med aldrig kom igång
56, Lärde mig att "lövhalka" excisterar, är jobbigt och orsakar förseningar
57, Blev besviken
58, Flög parasailing
59, Lärde mig att tycka att kaffe är ganska gott
60, Rökte cigarr på nyårsafton
61, Hostade fyra veckor i sträck
62, Fick pengar från a-kassan (i två veckor)
63, Lärde mig Stockholms tunnelbanesystem
64, Lärde hälften av mina kompisar att röka vattenpipa, Shisha!
65, Fick en personlig "stylist"
66, Gick en kurs i hur man skulle utrymma Stornorrfors från hundra meter under marken
67, Provade dyka med riktig utrustning för första gången
68, Var kompis med en handikappad
69, Såg Blades of Glory fyra gånger på tio dar
70, Blev beroende av Cola
71, Blev oberoende av Cola
72, Kissade vid ett parkeringshus mitt i centrala Stockholm (De hade ingen toa vid bio-utgången!)
73, Fyllde av misstag på mitt busskort med 200 resor, men betalade bara för 10
74, Slösade mer pengar än jag borde
75, Började hänga på Café 60
76, Började gå på Lino
77, Åt mer mediciner än nånsin
78, Blev en i familjen hos Syster och D
79, Adressändrade så många gånger att mina eftersändningar åkte hit och dit och aldrig kom fram
80, Aldrig fick nån lägenhet i Stockholm
81, Försökte få hjälp för mina magbesvär på allvar
82, Inte fick hjälp för mina magbesvär
83, Själv ansåg att jag hade en stalker som var en kråka
84, Rökte vattenpipa med min mamma, min moster och min farmor
85, Tog in på ett hotellrum för två ensam och unnade mig en riktig hotellfrukost med rommservice
86, Inte visste varken ut eller in
87, Åt koffeinpiller
88, Ringde vårdcentralen ungefär sjuttonhundraåttiotvå gånger
89, Blev anklagad för att vara tillsammans med K av olika personer
90, Donerade till Barncancerfonden, Läkare utan gränser och Cancerfonden
91, Förändrade mitt liv totalt
92, Blev Bullmamma till E's barn
93, Tapetserade själv för första gången
94, Blev tokig i avocado
95, Blev erbjuden att känna på en transas bröst
96, Såg världens största ljusshow på plats
97, Seglade optimistjolle för första gången på flera år
98, Fortfarande inte hade kommit på någon framtidsplan
99, Fick veta att någon hade satsat 10 dollar på att jag skulle vinna i en thaiboxningsfight mot S
100, Hade en rolig nyårsafton

Napoleon Dynamite på tv

Vilken glad överraskning att Napoleon Dynamite var på tv ikväll. Är det någon som kan göra en glad så måste det ju vara Napoleon.
Och Blades of Glory.

Dygnet av incidenter

Fredagskvällen skulle bli en trevlig kväll med mina gymnasiekompisar. Det slutade med att vi, klockan halv tre på natten, gick över Ålidhem på väg hem från akuten.

Det var på förfesten hemma hos M och N som mina magkramper satte igång. Vi hade druckit vin och det var strax dags för utgång. Men kramperna i magen var olidliga, jag skakade och mådde dåligt. När ambulansen äntligen kom kändes det som om flera evigheter hade hunnit passera. Det kändes konstigt och pinsamt att behöva åka ambulans, jag ville helst klara mig på egen hand.
Ambulansman: Lägg dig här. (Pekar på båren)
Jag: Nej, jag behöver inte ligga på den.
Ambulansman: Nähä, vars hade du tänkt ligga då?

På akuten fick jag hjälp, efter att ha legat på min hårda och smala sjukhussäng i ett par timmar. Jag fick i alla fall en förklaring till det onda; gallkolik.
"Vem fan får gallkolik egentligen!?", muttrade jag när vi gick hem från akuten med tunna kläder i flera minusgrader.
Jag fick tre tabletter och rekommendationer på att gå till min vårdcentral och försöka få hjälp. Utöver det kommer jag dessutom att få en räkning på 300 kronor, ibland är jag så lyckligt lottad.

Följande dag klockan 12.30 befann jag och K oss på Ume skin art. K skulle ta en labret i läppen, medan jag hade tagit mod för att pierca naveln.
K var först ut.
"Det måste göra ont att sticka en kanyl i läppen", tänkte jag medan de piercade honom. Han såg ändå ut att komma helskinnad ur situationen.
Tills...
Orden "Jag tror jag måste svimma" avslutades med att han föll ihop på britsen. Några sekunder senare vaknade han och frågade var han var.

Jag gjorde mig redo för min piercing medan K stod i korridoren och tittade sig i spegeln. Plötsligt svimmade han igen, men hann bli fångad. När min navel piercades låg K och tog igen sig på golvet, alldeles vit i ansiktet. Jag tog mig helskinnad ur situationen.

Vilken dramatik.