Tacky girl

Mina jeans som jag har jobbat med ungefär hela mitt arbetsliv (eller okej, kanske inte, men i alla fall i några månader) har börjat ge upp. Med det menar jag att de har börjat spricka där jeans alltid spricker först -i skrevet. Jag kan räkna till fyra små hål. Det kan ju vara bra om man vill lufta sig lite, men tyvärr är jag inte så sugen på det.
Dessutom riskerar hålen att spricka upp vilken sekund som helst, och eftersom jag vistas bland en massa människor kan detta bli pinsamt.

Varför köper du inte nya, dumhuvud?
Det kanske du undrar.
Tyvärr har jag inte råd nu när min strama budget börjar lida mot sitt slut.
På tisdag får jag lön och kan därmed köpa nya jeans.
Jag räknar dagarna, timmarna och minuterna tills dess. Hela tiden fruktar jag för mina jeans överlevnad.

För att rädda situationen stärker jag kanterna på hålen varje dag. Detta med hjälp av ett genomskiligt nagellack, precis som Mommo har lärt mig för så länge sedan.
Tacky, men vad gör man?