Nytt boende?

Snart kanske jag har en egen lägenhet här i Stockholm. Eller rättare sagt, ett rum som är mitt eget för att jag betalar för det. I en större lägenhet då, alltså. Men jag tror ändå att det här rummet kan bli ett bra ställe att bo på. Bo i kollektiv igen.

Jag kommer ihåg tiden i Kollektivet Latexkatten. Jag, E och M. I slutet också lilla J, som vi då såklart inte visste var lilla J. Vi kallade honom "Barnet".
På helgerna brukade kollektivmedlemmarna ha olika tillställningar i form av middagar, fester eller mängder med godis framför tvn. När det började närma sig jul satt jag och slog in julklappar på vardagsrumsgolvet medan jag och E åt upp julgodiset som jag gjort. Mängder med nötter hade jag också handlat på Ica och prydligt hällt upp i en skål som stod på vardagsrumsbordet. Prydnad var syftet, men det hindrade inte E från att ta till nötknäckaren för att få fram de små godbitarna som gömde sig innanför skalen. Det var också i juletid jag började sticka på samma sjal som jag stickar på nu. Varför är jag så seg och dålig på att sticka? När jag bestämmer att jag vill ha en halsduk vill jag att den ska bli klar illa kvickt. Man kan ju fråga sig varför jag väljer att sticka istället för att bara köpa sjalen jag vill ha.

Det nya kollektivet blir såklart inte likadant, men det är ändå skönt att ha lite folk runt omkring sig. Jag tror att jag skulle känna mig instängd i en etta på 12 kvadrat mitt i centrala Stockholm. Nej, mycket plats är mer min grej.
Får se hur det går och om det kankse blir flytt i dagarna.