Karma

Så fort Earl (i "My name is Earl", för er som inte fattade det) gör något dåligt blir han straffad utav karma. Jag börjar nästan tro att samma sak gäller för mig, förutom att jag inte alltid behöver göra något dåligt för att få oturen skickad efter mig.

Igår skulle jag i alla fall gå av bussen. Jag ville snabbt och smidigt ta mig ur fordonet för att hinna med tunnelbanan, den går ju inte lika ofta på kvällen. Min plan sprack när en tant som inte fattat att man inte tar sig framåt med tempot 0 km/h blockerade min väg. Jag gick om henne i dörröppnigen samtidigt som jag tänkte en bitter tanke om att man ibland får lust att knuffa till seg-gående människor för att de ska fatta att de spräcker andras tidsplaneringar.
Som om tanten hade läst mina tankar skickade hon ut en armbåge mot mig, inte hårt, men lagomt för att min balans inte skulle kunna hantera att mina klackar sladdade på en isfäck då jag satte ned foten på marken. Resultatet blev att man kunde se en Lainen som landat på alla fyra på den grus- och snöblandade trottoarkanten. Snabbt tog jag mig upp och gick vidare, trots att mitt ena knä blödde och sved som citronsaft i ett öppet sår. Tanten, eller vad jag vid det här laget kallade för käringen, bad inte ens om ursäkt. En annan passagerare stannade dock upp och frågade hur det gick. Jag log och sa att det gått bra, fast jag egentligen ville sätta mig och stortjuta på marken som man fick göra när man var tre år gammal bara för att man hade en skada där det kom blod.

Jag inbillar mig att det var den onda tanken som gjorde att jag halkade och slog hål på knäet igår. Man får inte tänka elaka tankar om gamla tanter (även fast hon säkert inte var med är 50).
Det måste vara karma?