Den här dagen är ändå glömd om hundra år

Det har varit en torsdag idag, en av dem som man lika gärna kan sudda bort från tidslinjen.
Morgonen började i och för sig fint med blå himmel, höstsol och ett paket från Mammi. Men direkt jag kom på jobbet hade cheferna tio småsaker att kommentera. Fel, fel, fel! Du måste göra rätt, titta! Ändå hade jag gjort rätt på vissa saker. Sedan kom huvudvärk och hunger och jag fick två skärsår under dagen. Det var inte så att jag råkade hacka mig i fingret med filékniven som normala människor, utan jag skar mig på:
1 - En aluminiumlådas kant
2 - Diskbänken
Ja, du läste rätt. Jag snittade upp ett blödande sår i fingret med hjälp av diskbänken. Man kan tro att diskbänkar inte har några vassa kanter, men det är fel, fel, fel! Det fanns en och mitt finger hittade av den. Det kom blod.

När jag kom hem luktade det bajs i lägenheten. Jag undrade vem det var, men det fanns ingen hemma som jag kunde misstänka. Det visade sig vara soppåsen i köket. Jag var tvungen att gå tillbaka ut i det isande regnet och slänga den, vilket nederlag!

Till slut tog jag på mig tröjan som Mammi stickat och gick och handlade tillsammans med roomie. Allt blev genast mycket bättre och jag är redo att ladda upp mig för ännu en en dags slit på caféet.