Vad som är märkligt

Varje morgon när jag är på väg till jobbet och precis kommer upp ur tunnelbanan kommer jag på alla saker jag behöver göra och skulle ha gjort medan jag var hemma. Ibland kommer jag också på geniala saker att blogga om (för jag är ju en sådan briljant bloggare, punkt, punkt, punkt). De slår mig i ansiktet, alla på en gång, precis när jag går ut genom spärrarna som skiljer staden från min väg hem. När jag väl kommer på alla saker är det för sent att göra någonting åt det och när jag åter är i hemmet igen har jag glömt bort det. Just nu kommer jag bara ihåg en enda sak, och det är att jag ska lämna in mina skor för omklackning. Det kommer jag inte att komma ihåg imorgon på vägen till jobbet då det kan vara läge att ta med dem.
Imorgon kanske jag ska ta med ett skrivhäfte att ha i högsta hugg när jag kommer upp för rulltrappan så att jag kan anteckna allt jag kommer på. Då har jag allt lurat mig själv, ha!