I väntan på att K ska vakna

Som vanligt när K kommer på besök på en fredagskväll kan man hitta honom i min tältsäng på söndagsmorgonen, fortfarande utan att han har lämnat byggnaden.
Nu kanske det låter som att jag är negativ och tycker att K är en finne i röven när han kommer till mig och äter upp min mat, svettas i mina lakan och förbrukar mitt toapapper. Men nej, jag trivs faktiskt i hans sällskap. Igår hade vi en väldigt givande kväll där han låg och tittade på tv och åt godis medan jag satt vid datorn, även jag med ena handen i godisskålen.

Nu ligger K och sover och jag sitter vid datorn och knaprar på ett par överblivna godisar från igår. (Som om jag inte fick nog av det då.) Idag har vi planer på att gå på en fotoutställning på kulturhuset. Mina förhoppningar om att vi kommer ut innan det börjar bli mörkt är stora. Med tanke på K's tunga andhämtning, som vittnar om att han sover som en stock, är det nog lika bra att jag slänger mina önskningar i väggen på en gång.